My wonderwall

Emelie va självklart så tvungen att visa mig ett klipp så att tårarna forsade lite ytterliggare efter vigseln mellan Daniel och Victoria. Men alltså gud för dessa söta små barn! hjälp vad jag kan se det om och om igen och tårna forsar lika mycket varje gång. Ni måste titta !



Kolla vid ca 3 minuter, det är då det magiska händer. ! Och ja nu när jag sett det flera gånger om så är det till och med bevisat att både jag och Emelie gråter om och om igen. haha Barnsligt va?





"Du kanske tvekat att sagorna finns, hur kan det va möjligt att plötsligt bli prins? "

Vet inte om det är bara jag som ständigt har den där beslutsångesten som förvirrar mig som inget annat. När man bodde i villa hemma i Eneby kunde gå ut o lägga sig lite i solen i väntan på att bestämma dagens planer. Nu sitter man här i lägenheten som till sitt stora minus saknar balkong. should I stay or should I go? Dagens planer va att åka ner på stan en sväng, och besöka diverse skobutiker samt vår veckliga butik, systemet. Ps. Ni vet väl att midsommar närmar sig med stormsteg?

När jag vaknade imorse, (för helt onödigt vetande klockan halv 10, o for upp ur sängen med ett dunkande hjärta, NEEEJ! JOBBET, men näe, just ja, lite senare slog de mig. De är ju lördag, och inte nog med de, Emmsipemman har semester, you know, V A C A T I O N.  Underbart. ) Oså tillbaka till poängen, när jag vaknade imorse med solsken insiprande under rullgardinen så kände jag bara wow! Sola!

Insåg sen att det inte riktigt är solsken på sin höjd utan snarare sol, moln, sol, moln. Osåvidare. Växlande molnighet kanske är rätta ordet?

I alla fall så kom ju ångesten direkt, värt o sola eller inte?!

Nu bestämde vi oss för inte, det blir stan, de blir en storbesök på ett visst bolag, de blir grillat, de blir promenad, det blir bröllop, det blir kanske till och med trädgårn. Det känns lovande ändå om man frågar mig. :)

Nu ska jag första gången på evigheter äta frulle. Det vore dock inte fel att ha lite mjölk hemma så ja kunde testa mitt nya inköp. oboy, med "daim inside" Säkert inte så gott men nog lät de spännande! :) Adios.

Emelie är i stort sett den jag umgås mest med men konstigt nog den jag har minst kort med? Kanske för att vi båda gärna springer när kameror närmar sig. Och som vissa bilder bevisat så är de nog tur de ;)

Känns verkligen som att ingenting förvånar mig numera, ska garanterat bli spännande o se vad framtiden har att erbjuda.

Har inte skrivit på evigheter men som jag brukar säga. Har man fullt upp och har himla kul. så hinner man helt enkelt inte skriva. Likadant med foton, sånt har jag verkligen inte tid med när jag är iväg någonstans. Är otroligt dålig på det!

Kom hem från göteborg typ förr förra helgen, va där fredag- söndag, och ja, ca 4 bilder på kameran och kanske 6 på mobilen? varav fem på konserten eller nått :D Helt sinnes.!

Hinner jag någongång så ska jag skriva lite mer om varför jag kastar onda blickar mot sj. Varför det känns som att de ibland skulle underlätta att va en del av ett killgäng eller ett tjejgäng. Om hur mycket en del personer verkligen betyder för mig och om hur mycket oftare man borde tala om det. Om hur mycke en liten sak kan betyda för en människas liv. Om varför jag känner att den här semestern kommer bli hårresande bra. Och om jag får tid, så ska ni även på höra en livshistora. De sista kommer jag nog aldrig få tid med. Men resten, chaa, vem vet?

Här kommer några pixs, från en hej dundrande konsert på ullevi, en uurmysig picknick, greajtans födelsedagsfirande och presenter, supertrevlig middag på göteborgsgator. kanske från en givande resa från SJ som påpekar lite på varför dom nu får onda blickar.



Bilderna blev inte alls dom som var tänkta med jag orkade inte greja mer, kände att den ny bäddade sängen lockar lite för mycket. :) Den sista bilden kan jag nog bli dödad för men de får dom va män nog att klara av, både skurtan och tureturist :)