My wonderwall

Jo det är såhär att förra veckan var en väldigt hetsig vecka må jag säga, hann typ inte blogga alls och missade spårvagnen ungefär varje morgon. .  Trots att jag sprang!  I alla fall, när jag väl hade missat min kära spårvagn så drog jag fram ipoden och satt utanför karlshovsskolan vid busshållplatsen och filuarade.

När jag satt där i väntans tid så bara sprang det förbi mer och mer små barn som glatt sprang in på skolan och hade skolväskorna i högsta hugg. En del möttes där vid korsningen och gick sällskap . . Lite då och då gick de äldre "barnen" förbi med aningen tyngre steg, de va antagligen på väg till enebyskolan. Och jag kunde inte låta bli att bli lite nostalgisk! Jag minns så väl när man va i den åldern, mötte Natta och Linda uppe vid korsningen för att sedan gå vidare.. Och jag minns så väl varje skolavslutning när Natta kom förbi mig innan och mamma drog fram kameran och självklart skulle ta kort. Sen när hon va nöjd med foton sprang vi glatt vidare. Förstå va vi grät när vi slutade på karlshovsskolan haha. Vilka tider det va, böjda pekpinnar, avdragna hårtussar, spräckta läppar, Tv4 öst då smink förbjöds pga överanvändning från vissa håll- Oscar - Våra tjejer dom är fina utan smink! Ja jag skulle kunna rabbla mycke mer men då tråkar jag nog ut er som inte förstår. I alla fall så satt jag där på hållplatsen och log  för mig själv, tänk om dom bara visste vad som väntar dom i framtiden? Dom har ju hela livet framför sig. :) Lyxigt! Nu låter de som att jag snart ska fylla 30, riktigt så illa är de ju inte men ändå. :)