My wonderwall

En liten sak jag skulle vilja gå till botten med. Jag har nu skrivit på lägenheten och ja, jag flyttar själv. Det känns konstigt nog som att några reagerat på det. Och ja det innebär en del ansvar, men det är väl ändå ansvar man kan ta även om man är ensam. Det här innebär att ja, om jag inte får förlängning på jobbet så vet jag inte vad som händer. Men det är problem jag får ta då, jag har ingen kille jag kan leva på om jag inte får pengar någon månad. Jag måste köpa alla möbler själv, betala räkningarna själv, och laga och betala maten själv. Men det är väl faktiskt inte så lustigt? Jag säger absolut inte att det inte är jätte mysigt och jätte bra att bo med sin pojkvän, men samtidigt så tror jag att det är en upplevelse att ha sitt eget. Sen kan ju en del tänka att konstigt då, jag har ju ingen pojkvän jag skulle kunna bo med men jag har alltid drömt om min egen lilla lägenhet. Det känns faktiskt jätte bra att börja där.. Jag har tagit allt ett steg längre och idag när jag kom ut från Gustafssons  så kändes det otroligt bra. :) !

Klarar jag det här? Vad vet jag? Jag har egentligen inte en aning, jag är inte vidare intresserad av att laga mat, jag har knappt aldrig betalat en räkning då jag skickar pappret till pappa och han betalar den, med mina pengar dessvärre, haha! Men det blir spännande och kul de här! Jag längtar, och jag tror utan tvekan att det kommer gå galant så länge jag inte blir av med jobbet, och så länge jag inte ser någon skräckfilm. Haha , då är det utan tvekan kört :P

Jag tror att ensam kan vara stark faktiskt. Singel, men inte ensam. Så kan det ju också vara, och jaa de kan ju alla underbara vänner ta åt sig äran för :) Men när det gäller lägenheten, så är det bara vänta o se! Jag längtar. Någon gång under Juni flyttar jag, och min nya adress blir Nygatan 89 :)

Någon påstod att jag lät som en kraxande kråka häromdagen, Thanks alot!
Men nu sa till o med han att kråkan hade flygit sin väg, dvs wii ja börjar bli frisk!