Nothing left to say.
Jag vet mycket väl att vissa stunder bör man inte skriva blogg. Det kan vara dumt och korkat ibland bara för att i vissa lägen kan saker tolkas och komma ut så himla fel. Och det är ju bara bra dumt. Så jag ska försöka att fatta mig kort. Men jag har inte så mycket och pyssla med så ja känner ändå på något sätt att jag liksom ville skriva någon rad istället för att sitta här och buttra. :)
Ibland kan tjejer vara makalösa. Jag tycker inte alls om att erkänna det, men det gör jag faktiskt. Killar kan vara så mycke enklare! Kan vara därför jag gillar att dessutom vara omringad av bra killkompisar utöver dessa braiga töser jag har omkring mig.
Man kan dock behöva stanna upp ett tag och tänka till. Lära sig uppskatta det man har och visa att det betyder något. Precis så som du vill att dina vänner ska vara mot dig, så ska du vara mot dom. Kan handla om positiv/negativ, snål/generös, omtänksam/inte alls lika omtänksam. Osv. Jag tror ni förstår vad jag menar. och ni alla kan väl låten?
"om du har ett äpple vill du dela det med mej.. " Den har minsan lite poäng.
Nu ska jag göra det bästa av situationen, halta omkring på min onda tå, städa plocka iordning och tända oändligt massa ljus :)
<3
It´s been a while, again.
Det känns lite sorgligt just nu att liksom inte veta vad som händer i höst. Hur kommer allt att vara? På lördag har vi avskedsfest för Amanda, min fina vän som minsan tänker lämna oss här hemma och istället se en helt ny värd som en reseledare. (Hon stal min dröm din jekeln ;) ) Vad ska man säga? hur kommer de gå? Amanda är Amanda, och ja jag vet att du läser de här och nej. Du och din plats kommer aldrig kunna bli ersatt av någon. De blir tomt utan dig! :) <3 Men snart är du tillbaka haha.
Och vi ska inte tala om ifall Ewe åker till i vinter. Då gråter jag nog ytterliggare en skvätt. Trots mina andra godnosar som är kvar här med mig :) Men alla har ju sin plats. Så de så.
Nog om sorgligheter annars kommer jag börja gråta :)
Nu måste jag trösta mig i famnet till något sött tror jag. :) Natti.
There is a few things you are supposed to know.
Vad är egentligen en nära vän?
Är det den där som man aldrig pratar med, men som man känt i år och dagar? Egentligen vet man kanske inte så mycke mer än den bilden man har kvar från förr? Känner man fortfarande varann eller känner man bara den person som man brukade känna en gång i tiden?
Eller är det den där nya vännen som vet allt om nuet men inte mycke alls om det förflutna? Jag tycker man garanterat kan bli lika nära vän med någon man känt i ett halvår som någon man känt hela livet. Det har jag bevis på. Det är garanterat inte samma form av vänskap då man inte delar en barndom eller ett förflutet tillsammans och det är ju faktiskt något riktigt speciellt att göra. Det är en underbar känsla då man verkligen känner personen och oftast vet precis hur den är, och vad den menar, man behöver liksom inte höra orden, man bara vet ändå. Även om man träffat någon ganska nyligen så kan man faktiskt få känslan att man känt varanndra hela livet, då är det nästan så man blir chockad när man inser att man faktiskt inte gjort det.
En del vänner som man känt i år och dagar finns alltid där, en del kan man träffa med ett halvårs mellanrum och ändå känns det som om det var igår. Det skulle jag minsan påstå är riktig vänskap. Men även om det är så, så måste man ju faktiskt ta hand om sina vänner och tala om vad dom verkligen betyder.
Jag älskar att vara omringad av underbara vänner. Jag älskar att veta att närsom och var dom än befinner sig så kan jag ringa om det är någonting. Jag älskar att dela glädje, skratt, sorg och tårar med mina vänner. Men jag älskar nästan mest att alltid finnas där. Att betyda något. Att helt enkelt veta att man aldrig är ensam.
Vänskap är oslagbart. Får jag tala för mig så skulle jag säga att vänskap är det som betyder mest i hela värden.
Nu ska det ätas tacos med Tessan, en av alla mina underbara vänner <3
S E M E S T E R
Nu känns det på riktigt, jag har semester. WihO! Det ska påbörjas på bästa möjliga sätt. Dvs, St Anna, på ewes urmysiga landställe. Kommer bli fantastiskt! Måste hem redan på tisdag men de är nog lika bra känner jag på mig då det finns en del att göra den här veckan.
Lite stressigt känns det faktiskt, på torsdag rullar vi iväg. Smögen de fina lilla stället som numera ligger mig nära hjärtat! Men som sagt, mycke som ska fixas, musiken är i alla fall på god väg, drickan är checkad, Boxen och cidern. Kläderna är en stor stor gåta. Hur det ska få plats är en ännu större gåta men det blir nog fin fint de där! :)
Idag var vi på kolmården. Som den bunt glada människor vi är så gick vi så ivrigt så, kollade varenda djur, kröp in i varenda tunnel och vrå, åkte i safari parken, delfinshowen och allt de där. Har nog aldrig checkat av allt vi gjort idag tidigare. Vi missade nog inte en enda grej. De kändes verkligen som en klassresa när vi gick där typ 15 pers o va sådär glada i hatten.
Älskade älskade vänner. <3
Sötaste jag har sett!
Kolla vid ca 3 minuter, det är då det magiska händer. ! Och ja nu när jag sett det flera gånger om så är det till och med bevisat att både jag och Emelie gråter om och om igen. haha Barnsligt va?
"Du kanske tvekat att sagorna finns, hur kan det va möjligt att plötsligt bli prins? "
Det värsta med att ha flyttat. helt klart.
När jag vaknade imorse, (för helt onödigt vetande klockan halv 10, o for upp ur sängen med ett dunkande hjärta, NEEEJ! JOBBET, men näe, just ja, lite senare slog de mig. De är ju lördag, och inte nog med de, Emmsipemman har semester, you know, V A C A T I O N. Underbart. ) Oså tillbaka till poängen, när jag vaknade imorse med solsken insiprande under rullgardinen så kände jag bara wow! Sola!
Insåg sen att det inte riktigt är solsken på sin höjd utan snarare sol, moln, sol, moln. Osåvidare. Växlande molnighet kanske är rätta ordet?
I alla fall så kom ju ångesten direkt, värt o sola eller inte?!
Nu bestämde vi oss för inte, det blir stan, de blir en storbesök på ett visst bolag, de blir grillat, de blir promenad, det blir bröllop, det blir kanske till och med trädgårn. Det känns lovande ändå om man frågar mig. :)
Nu ska jag första gången på evigheter äta frulle. Det vore dock inte fel att ha lite mjölk hemma så ja kunde testa mitt nya inköp. oboy, med "daim inside" Säkert inte så gott men nog lät de spännande! :) Adios.
Emelie är i stort sett den jag umgås mest med men konstigt nog den jag har minst kort med? Kanske för att vi båda gärna springer när kameror närmar sig. Och som vissa bilder bevisat så är de nog tur de ;)
no she didn't!?
Har inte skrivit på evigheter men som jag brukar säga. Har man fullt upp och har himla kul. så hinner man helt enkelt inte skriva. Likadant med foton, sånt har jag verkligen inte tid med när jag är iväg någonstans. Är otroligt dålig på det!
Kom hem från göteborg typ förr förra helgen, va där fredag- söndag, och ja, ca 4 bilder på kameran och kanske 6 på mobilen? varav fem på konserten eller nått :D Helt sinnes.!
Hinner jag någongång så ska jag skriva lite mer om varför jag kastar onda blickar mot sj. Varför det känns som att de ibland skulle underlätta att va en del av ett killgäng eller ett tjejgäng. Om hur mycket en del personer verkligen betyder för mig och om hur mycket oftare man borde tala om det. Om hur mycke en liten sak kan betyda för en människas liv. Om varför jag känner att den här semestern kommer bli hårresande bra. Och om jag får tid, så ska ni även på höra en livshistora. De sista kommer jag nog aldrig få tid med. Men resten, chaa, vem vet?
Här kommer några pixs, från en hej dundrande konsert på ullevi, en uurmysig picknick, greajtans födelsedagsfirande och presenter, supertrevlig middag på göteborgsgator. kanske från en givande resa från SJ som påpekar lite på varför dom nu får onda blickar.
Bilderna blev inte alls dom som var tänkta med jag orkade inte greja mer, kände att den ny bäddade sängen lockar lite för mycket. :) Den sista bilden kan jag nog bli dödad för men de får dom va män nog att klara av, både skurtan och tureturist :)
Jag borde sova för längesen, men ..
Men i alla fall, till poängen var att jag ville så gärna följa med, emelie med. Men det fanns ingen chans liksom, jag hade precis fått fast anställning, heltid. Ja men tjena, ja börjar den anställningen med konstanta läkarbesök dock ofrivilliga utan pga tokhalsen. Som förövrigt är som bortblåst, pust. Det kändes ju inte alldeles ypperligt lagom att fortsätta de med två månaders semester. eller ja, rent ut sagt så hade jag väl ingen chans ens.
Men de va inte de viktiga. Det viktiga var att just den stunden, så insåg jag hur mycke en nära vän kan betyda och hur hårt man ska hålla i dom man har. Oj va vi grät.
Ja såg era söta föräldrar och ja kan helt ärligt säga att de va när jag såg ewe och hennes mammas kram alldeles tårögda som de blev som värst. Sen när jag mötte den där söta tårögda blicken, tittade på Emelie som va lika tårögd hon. Då brast det mer eller mindre. Jag kände mig elak när vi fick så brått därifrån men oj va ja inte ville säga hej då även till era föräldrar. Som sagt, tårarna rann ganska skapligt haha.
Ni är för bra :) Jag kan ju också tillägga att vi tänkte inte åka dit o säga hej då, det hade vi ju redan gjort. Men vi gick på stan, och 15 minuter efter att stan stängde åkte tåget och vi kände direkt vi åker. ! När vi sen satt tårögda i bilen va de första vi sa, va fan åkte vi för?! :D
Sen att tiden faktiskt gick enormt fort och det inte va så länge som man trodde när man stog där är ju en annan sak. Jag klarar helt enkelt inte att se någon tårögd. Det brister direkt :D
Men sen hör de ju till saken att ni är preeeetty good ! :)
Och när man ändå pratar tårar så kan ja ju direkt säga att det va en jäkla tur att jag knappt såg mina gamla barndomsvänner på studenten. Typ Madde och Linda... Det kunde ha slutat i forsar :D
Känns det verkligen som två år sen?
20 och superstressad, inte helt okej?
Det tråkigaste måste vara att det är så mycket jag vill göra. Men man hinner helt enkelt inte. Ett heltidsjobb är inte alltid att leka med. Tyvärr är jag urusel på att säga nej till folk om jag inte har tid att göra något och istället så försöker jag klämma in ytterliggare saker på dagens schema. Vilket innebär stress. För min egen skull så kan ju de vara att tänka på, att hinna jobba, städa lägenheten, laga mat, träna och träffa någon kär liten vän, det är ju liksom lite tajt?! Jag måste lära mig det. Det räcker nog med att jobbet har sina stressiga stunder i sig. Måste försöka slappna av och bara vara också.. Men som sagt. Vill man mycket så vill man mycket. Snart börjar sommarschemat på friskis och sommaren överhuvudtaget vilket garanterat kommer innebära och träningen inte kommer prioriteras längre. Maj ut, sen får de möjligen vara enstaka tillfällen.
Jag kan ju nämna att jag i alla fall varit lite dutti och skickat in ansökan till komvux. Rättskunskap och psykologi på distans och kvällstid. Det blir ju minst sagt spännande och se hur jag ska klämma in även det i veckans schema. Haha. Det är ju i alla fall himlans intressanta ämnen så de ska bli kul! Trots allt därför jag väljer att nog prioritera in det i höstens schema någonstans. :)
Och finally! Jag sprang på Hanna på stan och vi säger ständigt hur vi måste ses snart, vi hörs till nästa vecka och tar de någon dag då. Och ja, så har vi säkert sagt i antal år. Hon har ju inte ens sett min lägenhet och det är ju ändå drygt ett år sen jag flyttade. Så nu jäklarns drog vi fram kalendern och tog en dag. Onsdag nästa vecka it is :)
Tänk om man kunde ha de sådär fridfullt ibland ?
Kan ha varit den bästa.
Vi fick för oss att lite grillat lite dricka och lite spelande skulle vara en höjdare just den här fredagen. Jag kom så lägligt på när jag och amanda satt på fräcka att mor och far faktiskt skulle iväg, vilket innebar att huset i eneby stog tomt. AHA tänkte jag. Och tjaa, ja vet inte om dom va lika exalterade över idén men de gick så mycke lättare än va ja trodde så de va nog ingen fara. :)
Så ja, direkt efter jobbet inhandlades drickan till helgen. Lite senare maten till kvällen. Och sen satt vi där, allihopa, eller nej inte allihopa men jag ewe amanda hanna och sen stoffe och comp, slutade väl på kanske 12 st i alla fall? Vi hade det bra, vi dukade fin fint, med rosa och blommigt och kände att de skulle få killarna att känna sig extra inbjudna :)
Sen kom grillen igång, de luktade gott, det var gott vin, bra musik, ifk på tv och jäkla bra sällskap. Efter maten fastnade vi chockerande nog vid köksbordet i stort sett hela kvällen. Det lektes klapplekar till tusen, även chip chipong som får bli de nya namnet på leken och som kan ha varit bland det svåraste jag gjort. Med andra ord, eller räven kanske det heter ? I vilket fall som helst så hämtades det.
Jag Ewe och Amanda va ett fantastiskt team!
-En stor apa i en film! . Amanda
-BIG BEN! . Ewe
- Zorro! . jag själv.
-Ett suck följt på ett asgarv av våran stackars lagkamrat :D
Efter att ha spelat om allt som går, exempelvis sista tårtbiten, vem som skulle få sova i bagaget osv.
Och efter att ha sjungit allsång med höga toner till MJ. Och efter att ha grillat slut på två påsar minimachos över stearinljus så slog klockan halv tre - tre och det började bli dags att avrunda.
Och ja, jag och amanda, och förmodligen många fler somnade nog med ett glatt leende på läpparna efter en billig, enkel, riktig höjdarkväll! :) Fler sånt tack!?
En inte alltför pjåkig idé vi kom på efter att ha blandat ihop våra vinglas X antal gånger.
Det där va väl alla bilder ungefär, eftersom jag som vanligt var emma i en nöt och tog med mej kamera laddaren men inte kameran :)
Teen mom
Jag sitter och tittar på Teen Mom på Mtv, och ja ska jag vara ärlig så måste ja nog stänga av tvn snart för ja blir så sjukt irriterad! Gapiga monster, otacksamma jäkla människor. Bara tjuter och klagar. gud lägg av.
För det första så får den ena höra om och om igen att hon är oansvarig men hon håller inte med, för hon ser ju till att hon har barnvakt när hon hela tiden går iväg o gör annat. HALLÅ? Wakie wakie, man ska väl inte få någon eloge för att man skaffar barnvakt vad ska man annars göra? Lämna barnet helt själv o gå ut ändå? Usch folk. Ta hand om barnen om ni skaffar barn annars behåll inte barnet eller adoptera bort dom, de är ju synd om dom krakarna. Och när dom väl är med barnen, så sitter dom vid datorn eller i telefonen med barnen brevid. Hallå, barn behöver leka, barn behöver uppmärksamhet.
Hemskt att se.. Just nu ligger barnet ensamt i ett annat rum och skriver medans föräldrarna bråkar om vem som ska ta hand o henne ? Stackars :(
Det är dock två som verkar vettiga. Dom adopterade bort barnet till en vettig familj och det är fasan bättre när man inte kan ta hand om barnet själv.
Dock så förstår jag inte hur man inte kan vilja göra allt för en sånhär godsak :)
Charmtroll! Hell japp.
Tänk om man hade en sån, då skulle man ha förutsättningar kära vänner, det ska ni veta. Det är så man blir rik, och ja, har man ingen talang.. då är de kört. :) Ask me, I know. . .
I'm yours, tadalalala.. Underbart =) Gillar flirtningen haha :)
Skulle bara visa de, kunde inte riktigt låta bli, nu, sova sova sova :)
godnatt
Full rulledrulle
Fullt upp, as always, massa jobb och lite fritid. Greatans! Idag vaknade jag nästan extremt tidigt, flög upp ur sängen o trodde klockan va massor, men gick o la mig ganska snart igen när jag insåg att den inte va de, så skönt så :)
Sen va ja hurtig igen, det handlades mat. Good.
Tränades på killer passet med Manda och Annielle. Good.
Lagades och åts tacopaj men Amanda. Gooott.
Sågs film. Bra.
Nu. Otroligt trött.
Skulle ja blunda i två sek så skulle det vara farväl.. jag borde sova. och jag tänker sova. Godnatt:)
Det här väldigt roande inlägget bjuder ja på, helt for free. Hyggligt va?
Vi är nästan fullkomligt normala. Men bara nästan.
Under vårt härliga goda trevliga halvars besök i söndags. Skulle innehållit en promenad också, men vi fastnade i solen, underligt va? ;P
För att det går inte säga annat än gilla gilla gilla!
Underbara skapelser helt enkelt. Jag säger inte mycke mer, det vore för avslöjande :)
Feelin preeetty good!
Jag har varit själv på jobbet antal dagar, tänkte rensa mailen och få massa eller näst intill allt gjort tills Yvonne kommer tillbaka imorgon, jäjä de gick ju sjujäkla bra, svara på ett mail, fick två nya.. knappade en lista, fick en ny.. Gjorde ett arbete, stötte på problem, ringde Hr, väntar svar... Kan man någon gång bara få lägga vantarna på ett papper och få det gjort direkt? :D
Kul är de ju i alla fall, men alla dessa lappar som ligger överallt känns ju lite betyngande då de handlar om stora luriga saker som man knappast får avklarat på en handvändning. Men men, that's my job.
Jag är kär.
I kläder, i en himla massa kläder som jag har hittat på nelly :)
Finner inga ord . . .
Det finns helt enkelt saker man borde passa sig för att göra. Nu ska jag inte säga för mycket här för en sak har jag lärt mig, ibland är det likabra att hålla käften.
Men jag måste erkänna att det finns saker som jag börjar bli trött på... Och ska ja va ärlig så orkar jag inte ens se på. Känns mest patetiskt och näst intill lite löjligt ibland? Jag förstår det inte, men de kanske är normalt? För det andra ta det inte förgivet. Förlorar man så mycke på ett samtal eller ett sms ? Man kan inte räkna med att andra gör det.
Om du har en kompis, en väldigt nära kompis. Och ni inte pratat på ett tag. Du vet att du inte har tid att ses i veckan och inte kan bestämma in någonting längre fram heller. Men frågan är, hur ofta slänger du ändå iväg ett sms och frågar hur kompisen mår? Hur ofta ringer du bara för att prata lite och höra att allt är bra? Även om du innerst inne bryr dig.. så hur ofta visar du det?
nu ska jag iväg och träffa mitt solsken som jag träffar alltför sällan!
Faboulus friday!
Började med att vara hurtig på mitt fjärde friskispass den här veckan, o ja, jag kan tillägga att det kändes att det var de fjärde! Helt otroligt! Sen blev de att gå hem och loppa sig lite, diskutera allt och inget med Madde och ta igen träningen genom att äta några chips som stod kvar sen gårdagen.. Gött !
Sen blev de en sväng med Amanda bort till nya Hageby, och nä de såg väl inte så pjåkigt ut de där? Som man är så kunde man inte låta bli att lägga vantarna på en klänning som vore ett underbart alternativ till midsommar. Very nice.
Tidsoptimister (right) som vi är, så skulle vi hinna göra hageby, stan och dessutom äta en god lunch. Efter hageby blev de snabb race till stan för att köpa med mat, och sedan gå upp till mig, mata oss, mata katten och sen gå vidare. Då va de basket på kartan med Tessan och Emelie, och muppgrabbsen som är kartiga :)
Efter matchen lyxade jag och Mandis till det och gjorde chokladbollar, så makalöst gott! :) Se lyssnades det på musik och diskuterades in i de sista. Nu är ja trött som aldrig förr, godnatt :)
lättroad ?
Madde, skulle kunna säga att du har gjort min kväll haha :)
Speed test - testa :D
Min vita skönhet.
Så nu har jag en ny vit liten, eller nej, nu ljög ja, vidare liten är den inte men den är helt klart kanonkul :) Helt klart en bra sak, ett bra val, och ett värt köp :)
Har varit hurtig och tränat idag så nu blir de studs in i duschen, sen tända ljus, varma bär med kesella (allt för nyttig kan man ju inte va) och så film! :) Greatans!
En liten poäng, eller vad säger ni?
Häromdagen var jag ute och gick och lyssnade på en av världens bästa låtar, lyssna nedan. Då kom jag och tänka på en sak, alla ska va så himla bra och leva för stunden. Lev idag imorgon kan du vara död ungefär. Men då har jag en fråga till er därute?
Lever ni som att varje dag vore den sista? Anser ni att ni tar ut det maximala av varje dag, för imorgon, ja då kan det ju faktiskt vara försent. En så löjlig sak som en istapp, ett bananskal (säkert möjligt), en ful lång äcklig orm, en äcklig liten liten spindel, ett övergångsställe, en vanlig människa precis som exempelvis din granne (gode gud var är vi på väg), Mat - det som man egentligen ska överleva på. Ja, allt det där kan resultera i att just idag är din sista dag.
Många skulle säkert säga att ni tar vara på livet. Menar inte att låta som att det kan hända närsom helst men man ska respektera att risken finns, men är väldigt väldigt liten.
I alla fall så undrar jag, alla ni, alla dom där som säger att ni tar vara på livet.
Varför träna?
Varfär spara pengar?
Varför jobba?
Varför boka en resa tre månader i förväg?
Varför köpa kläder och inreda ett fint hem?
helt enkelt varför ödsla sin tid på att träna, skulle ni få en dag kvar att spendera här på jorden så skulle ni väl aldrig välja att träna den dagen? Och inte skulle ni väl snåla in på den där planksteken som är underbart god men dyr? Inte skulle ni väl boka en resa som går i verk om en månad? ( de vore otroligt korkat). Kläderna, dom hinner du ju knappt visa upp.
Jag tränar, för om jag inte dör imorgon, så vill jag inte se ut som en kötbulle heller. Jag sparar inte vidare mycke pengar för jag gillar att ha kul. Jag kan inte se de positiva i att struntar jag i den här utekvällen kan jag ha kul om en månad? Vill jag så kör jag. Jag skulle lätt kunna boka en resa i förväg för inte kan man gå o vara så negativ? Jag handlar lätt kläder för som sagt, skulle imorgon va sista så kan de ju i alla fall vara med stil. Och ja, man vill ju inte riskera att behöva gå naken om man överlever.
Men sen skulle jag tyvärr inte påstå att jag lever som om varje dag är den sista. Jag njuter av stunden, det gör jag. Men samtidigt vill jag ge mig själv en bra grund, ett bra jobb, en underbar umgängeskrets, ett bra liv fr.o.m nu och i framtiden.
Älska livet! <3
